torsdag 15 maj 2014

Gröna ögon i ett lila hav

Det var en trist gråmulen dag och regnskurarna kom med jämna mellanrum.
Jag var ledig och till slut kände jag mig desperat av att jag inte fått min dagliga energidos av naturen. Jag kände inte för att åka någonstans så jag beslutade mig för att gräva ner mig i makroträsket i min trädgård. Den natur jag fann där gjorde mig lika lycklig som naturen alltid gör mig.
 
Det här är en del av den värld jag upplevde. 
 
Jag hörde en låg viskning i den lila världen:
Någon sa: - vad vill den grönögda främlingen här i vår värld?
 
Det här var den dagen då han passerade vår väg. En främling från en annan galax.
En röst sa till mig: - Vänd dig om och möt främlingen!

 
Främlingen berättade för mig: - "Denna planet har ett problem! De flesta av dess invånare är olyckliga större delen av sin tid.
 
Så är det kanske, sa jag till främlingen, men kan du ta det där från början.
 
Främlingen sa: -Ok, detta har hänt: I begynnelsen skapades universum och detta har gjort många människor upprörda. Många grupper av invånare betraktar detta som helt fel. Religioner för de olika grupperna har därefter tillkommit för att förklara hur allt ligger till men detta har skapat många delade meningar om vad som är rätt eller fel. Av den anledningen har de olika grupperna börjat strida och slå ihjäl varandra".
 
 
 
Främlingen fortsatte: Vad som också förvånar mig är att även intelligenta invånare gör analyser utifrån situationer enbart efter igenkännande och bedömmer inte varje situation för sig. Alla tror till exempel att regnet kommer ifrån de vita missfärgningarna på den blå himlen. Sanningen är den att det är vi från min galax som gör alla regndropparna men det är det ingen som sett och då är det inte så, tror de.
 
- Aha, kan du inte visa hur ni gör?
 
Först hände ingenting och några sekunder senare fortsatte ingenting att hända. Till slut hörde jag en suck och den första regndroppen kom.


 
 
 
Efter det gjorde han något som vi förmodligen skulle kalla för regndansen fast det var efter regnet.

 
Sedan började främlingen sjunga. Inget jag tidigare hört men i mina öron var det vackert just för att främlingen bjöd så på sig själv.  


- Tack sa jag.

Främlingen svarade: - Det här är något invånarna borde prova. Jag gör det för min egen skull och behöver inte någon att betygsätta mitt arbete. Mår jag bra kan jag få andra att må bra. Kan jag inte få andra att må bra får jag vara tyst.
Invånarna här tycks inte bara vara i strid med sig själv och varandra utan också med deras natur och de andra djuren där. De vill bemästra allt men allt de åstadkommer är strid, lidande och obalans.


 
- Hmm.. Tänk om man bara lätt kunde lösa allt det där.
 
Främlingen svarade: - Det kan man. Det finns en mindre ordning i den större ordningen. Lösningen är svaret på frågan: "Var börjar förändringen?"
 
 


19 kommentarer:

  1. Vilket trevligt möte du fick där ute i din trädgård. :-)
    Jättefina bilder lyckades du också ta.
    Kan ju inte bli bättre..

    Förändringen, ja den börjar väl alltid med en själv. :-)

    Mvh. Ulf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ulf för din fina kommentar! :-)

      Radera
  2. Det är något utöver det vanliga :))))
    Ditt inlägg fick mig på myyyycket bättre humör :) Tack.
    Underbara bilder på den grönögd främling och jag gillar din fantasi.
    Ha det gott
    Halina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla strandskatan för din kommentar! Så glad jag blir att mitt inlägg fick dig på bättre humör! Kram

      Radera
  3. Jag bara älskar detta inlägget och dessa supercoola bilderna, och jag älskar dig sis!

    Puss!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla sis! Och vi vet bäda att det är du som pratar med flugorna. Ha ha ha

      Radera
  4. Oj, bra skrivet och mycket tänkvärt. Kanonbra bilder också.
    MVH Bertil "Banfoto" Andersson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Bertil för din kommentar! :-)

      Radera
  5. Underbart tankeväckande inlägg. Vilket härligt sätt att berätta på. Du har talang för detta. Mycket fint. Kram och ha en go helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Camilla för din kommentar! :-)

      Radera
  6. Ahhh vilka härliga bilder som ett blått hav :) skön färg och ton i bilderna. Åååh vilken härlig insekt du träffade på, förlåt Alien. Vilka härliga ögon den har, så häftigt! :) Och ni kunde prata med varandra och utbyta tankar. Alien presenterade mycket tänkvärda och visa ord. Gillar många av bilderna men fastnar lite extra för bild 4 när han producerar regnet, så roligt att få se hur det igentligen går till :)
    En mycket härlig uppdatering som gör mig glad och får mig att le inombords och utanpå :D
    Bra jobbat sc..bag ;)
    /Christer K

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Christer! Ja Tammy har lärt mig prata med dem. Fast hon pratar mest med myggen och jag med knotten. Sedan började hon prata med dessa och lärde mig det.
      Kramfors

      Radera
  7. Vilka härliga bilder du tar. Sköna svala färger, perfekt avstämda. Ögonen så gröna så jag blir grön av avund....eller är de turkosa?

    Jag undrar vad ni systrar fick för magiska ingredienser med modersmjölken. Kanske var det FOTOgen? ;-)

    Underbara bilder hur som helst.

    Kramis
    Yngve

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Yngve så fint skrivet av dig! Kram

      Radera
  8. Stort Grattis till utmärkelsen som årets fotograf 2013 till dig och Tammy, väl unnat två så eminenta och duktiga fotografer :)
    /Christer K
    Varma Kramforsar

    SvaraRadera
  9. Hej!

    Grattis till utmärkelsen till årets naturfotograf 2013. Jag blev riktigt glad när jag läste att det var du och Tammy som blev årets naturfotograf 2013. Ni tar bilder med det där lilla extra som gör att ni skiljer er från mängden. Mina föräldrar hade en kalender på väggen (förra året, tror jag?) och när jag såg bilden tänkte jag direkt att det måste vara en bild från en av systrarna Bergström. Mycket riktigt, så var det.

    Jag kunde inte låta bli att undra om hennes Lloyd inte var en motivhund som hjälpte till att hitta motiv. Tammy kunde bara bekräfta mina misstankar att så var det. Jag ser på dina bilder att din Lukas verkar vara en fena på att hitta motiv i den lilla världen. Även du tycks ha en motivhund.

    Kanske är det hemligheten för en närsynt gubbe som jag. Jag får skaffa mig en ledhund. Fast den hunden hade fått vara själv alldeles för länge om dagarna och det vill man inte. Jag får köra med Tammys andra metod. Att byta objektiv hela tiden och säga "skit" "skit" "skit". Även den metoden verkar vara framgångsrik :)

    Ha det gott och hoppas att du får en fortsatt skön sommar
    Gunnar

    SvaraRadera
  10. Vilka härliga bilder och bra skrivet! Gillar den blå toningen! :-) //Roland

    SvaraRadera

Tack för ditt inlägg!